Idag är "vardagen" över oss igen, ja ja, det är lite lugnare, milt sagt. I morse sopade och skrapade jag bilen och slirade glatt iväg. Snart märkte jag att bilen inte växlade´. Ja, ja tänkte jag, den tar sig väl. Men icke sa nicke, väl iväg på västerleden lyckades jag ta mig upp i 30 innan det kändes som om motorn skulle skära. Jag körde snabbt av och kröp på kvartersgatorna till jobbet. När jag skulle stanna för att lämna företräde kändes det som om jag skulle få motorstopp så det gällde att hålla jämn låg hastighet. Väl framme på jobbparkeringen stannade bilen på sniskan halvvägs in på parkeringsfickan. Det var relativt tomt men det var ändå pinsamt med tanken på att få stå så hela dagen. Jag fick igång bilen igen och lyckades snygga till det hela.
På kvällen kom den käre maken förbi och bytte bil med mig. Inget fel på växlingen nu inte! Vi får väl se imorgon.
Just nu lider vi av julbordsmättnad.
Efter makens tilltag med 6,6 kg julskinka, (farmor och faster skulle ju ha med sig, vilket han glömde)
ville vi äta något ojuligt till kvällsmat. Det blev entrecote med stekt potatis, sallad och kryddsmör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar